Hem -Välkommeninfo -Museum -Bilder -Aktuellt -Aktiviteter -Föreningen -Utvecklingsgruppen -Protokoll -Stadgar -Länkar
Kartor -Tidningsurklipp -Uthyrning -Historier
Byar i Boden
Sök med Google:
Skriv sökord tryck enter

Företag/Föreningar
i Sörbyn med omnejd

Aldernäs
Alträsk
Bredåker
Bodträskfors
Brännberg
Buddbyn
Degerbäcken
Degersel
Flarken
Forsnäs
Forsträskhed
Gemträsk
Gunnarsbyn
Harads
Hundsjö
Inbyn
Kusån
Lakaträsk
Lassbyn
Lombäcken
Mjedsjön
Mockträsk
N:e Flåsjön
Norra Svartbyn
Norriån
Notträsk
Rasmyran
Råbäcken
Rågraven/
Åkerby/
Överäng
Rödingsträsk
Sandträsk
Skogså
Storsand
Svartbjörnsbyn
Svartbäcken
Svartlå
Sävast/
Sävastnäs
Södra Harads
Sörbyn/Sundsnäs
Ubbyn/Häggan
Unbyn
Valvträsk
Vibbyn
Vändträsk
Åskogen
Överstbyn

Aldernäs
Aldernäs är en by som ligger ca tre mil från Boden mot Niemisel. Den förste kände bosättaren hette Nils Ersson och kom från Svartbjörnsbyn. År 1845 kom näste bosättare och 1856 fick byn ett uppsving med flera bosättare. Från 1873 fick byn en fastare form, byamannen byggde en byakvarn och det dagliga brödet tjänade man fram till 1925-30 på att sälja tjära, kol, fiskstänger och props till gruvorna. Byn hade en tjärdal och flera kolningsplatser. Fram till 1928 var byn väglös. Numera finns tre familjer, som bor året runt i Aldernäs. Ett deltidsjordbruk med 15 nötkreatur och 12 får samt en deltidsbiodlare. Medlemmarna i byaföreningen verkar gemensamt för att byn ska kunna fortleva. Turism, jordbruk, bin och ett litet sågverk är byggstenarna. Här bor 9 personer.

Alträsk
Alträsket och den kringliggande byn med samma namn ligger ca 80 m över havet. Sjön är den största i Aleåns vattensystem. Denna natursköna plats ligger ca 20 km öster om Boden. Drygt 100 fastigheter ligger utspridda runt sjön. Alträsket är känt för sitt fina fiske med stora gäddor, gös och öring. Redan för 7000 år sedan började folk söka sig till denna plats för att finna sitt uppehälle. Lämningar från den tiden är utgrävda och boplatserna är idag dokumenterade. Litteratur om detta finns att köpa. Hattberget söder om byn är ett populärt utflyktsmål. Från dess topp kan man se stora delar av fyrkantens fina natur, från kust till inland. Äventyrsfulla vattendrag för bl a kanotfärder kan erbjudas i anslutning till Alträsket. Det var också här som Kjell Sundvall fann en del av de miljöer som passade in i den svenska långfilmen "Jägarna", som spelades in under sommaren 1995.
Vardagssysselsättningar i byn är hönseriet,skogsprodukter, jordberednings-
maskiner, lantbruk, skogsbruk samt kontors-och företagsadministration. I byn finns totalt fyra företag. I byn bor för närvarande 29 personer året runt. Sommarstugeägare med familjer är ca 130 personer.

Bodträskfors
Bodträskfors ligger ca 50 km nordväst om Boden intill Bodträskåns utlopp och vid Luleälvens södra strand. Byn växte fram under 1800-talet som en typisk brukskort. En industri som baserades på skogens råvaror byggdes upp. Bodträskån dämdes och en vattensåg anlades. I mitten på 1800-talet uppfördes en herrgård och fyra stora kaserner som inrymde en stor del av brukets arbetskraft, en kasern rymde hela 14 familjer. Bruket hade ett 50-tal arbetshästar i sin tjänst. Intill herrgården fanns en storslagen park med vedeldade växthus, man hade till och med en egen vingård och ett orangeri. Dessutom hade bruket en egen mässingsorkester och ett runt pampigt lusthus som benämndes Tempelbacken och som besöktes av dåtidens riksdagsmän. Sågen i Bodträskfors producerade virket för uppbyggnaden av Luleå stad som brunnit ner 1886. En av upphovsmännen till Bodträskfors bruk var baron Samuel Gustav Hermelin men även överste Carl Otto Bergman. Kvarn, kraftstation och tegelbruk har också funnits här. Under 1960-talet var Bodträskfors en stor skogsarbetarby. Idag finns en affär och en bensinstation med kiosk. Här bor 243 personer.
Sidor om byn:  http://www.edefors.se/bodtraskfors.htm 
Upp

Bredåker
Bredåker är en gammal jordbruksbygd som ligger i Lule älvdal cirka 22 km nordväst om Boden. En bro sammanbinder numera Norra och Södra Bredåker, tidigare fanns en färjeförbindelse mellan den norra och den södra sidan av älven. Fortfarande finns fina Norrbottensgårdar kvar med anor från 1600-talet och fornlämningar har påträffats i byns närhet. Det finns flera företagare och verksamma jordbrukare i Bredåker. Idag finns en väl utbyggd samhällsservice med skolor, daghem, bygdegård och affärer. Det finns sportanläggningar, med fotbollsplaner och elljusspår, dessutom finns en skyttebana för lerduveskytte m m. Luleälven bjuder på fina fiskemöjligheter och de natursköna omgivningarna ger möjlighet till ett aktivt friluftsliv. Här bor 876 personer fördelade på 513 på södra sidan och 363 på den norra. 
sidor om byn:  http://www.bredaker.net/ 
Upp

Brännberg
Tre mil väster om Boden, vid Brännbergets fot och i Aleåns dalgång ligger byn Brännberg. Byn fungerar som ett centrum för den sydvästra kommundelen, det finns skola, daghem, fritidshem och affär. Genom byn passerar norra stambanan. Här finns fritids- och sportanläggningar som fotbollsplaner, älgskyttebana, bagarstuga, elljusspår och tennisbana. Det finns också spår och lämningar från gamla tider, flera fornminnen har upptäckts i byns omgivningar. Den moderna byn har sitt ursprung i jord- och skogsbruket. Idag finns det flera småföretagare samt en modern träförädlingsindustri i byn. Här bor 201 personer. 
Sidor om byn:  http://www.brannberg.com/  


Buddbyn
Redan på 1500-talet var Buddbyn en väletablerad jordbruksby. Byn har genom århundraden behållit sin lantliga karaktär, med öppna landskap och frodig grönska. Det glittrande vattnet från Buddbyträsket förstärker idyllen med ett rikt fågelliv och många häckningsplatser. Ljusån som rinner genom byn är en utmärkt och omtyckt kanotled. "Buddbygården" byggd 1991, är byns naturliga samlingsplats för både ung och gammal. Föreningslivet blomstrar i byn med flera aktiva föreningar. 1998 utsågs byn till Årets by i Bodens kommun. Här bor 352 personer.
Sidor om byn:  http://www.bygdegardarnabd.se/buddbyn/index.htm    E-postadress: rutbo@telia.com

Upp

Degerbäcken
Degerbäcken är en ca 200 år gammal by på södra sidan om Luleälven, 15 km från Boden. Det har varit en typisk jordbruks- och skogsbruksbygd. Ett tegelbruk fanns en gång i byn. Ångbåt trafikerade i seklets början på älven mellan Hednoret och upp till Edefors. Affär fanns i byn, fram till 1989. Idag bor c:a 200 personer där. Många unga människor har flyttat hit. Gammal och ny bebyggelse blandas i byn på ett trivsamt sätt. Den nedlagda skolan fungerar som byalokal för bybornas aktiviteter. Intresseföreningen i byn driver byagården och där finns många aktiviteter att tillgå. I byn finns t ex badplats, båtbrygga, tennisbana, samt skridskobana och skidspår. Karlberg ligger 5 km från byn. När järnvägen blev färdig för ca 100 år sedan fick Karlberg namnet Degerbäckens station. Tågen stannar inte längre vid Degerbäckens station. Här bor 209 personer.
Hemsida:www.bodenonline.com/degerbacken
E-postadress: degerbacken@bodenonline.com

Upp

Degersel
Vid sjöns västra strand ligger byn Degersel. Fram till 1970-talet hade järnvägen en hållplats vid Degersel för de rälsbussar som trafikerade sträckan Boden-Haparanda. Idag består trafiken enbart av godstransporter. Degerselet är en milslång sjö i Råne älv strax norr om Niemisel i Norrbotten. Älven mynnar i sjöns nordöstra sida nära Lassbyn. Ett annat tillflöde är Abramsån, som mynnar i Degerselets norra ände intill Sörbyn. Vid sjöns södra ände har många sina sommarstugor. Där finns också badplatsen Sandviken, som är ett populärt utflyktsmål sommartid. Degerselet rinner ut i den mindre sjön Rensundet, som i sin tur rinner ut i Långforsen och Niemiforsen in mot centrala delen av Niemisels by.

Flarken
Flarken är en by belägen i kommunens sydöstra hörn. Den framlidne skomakaren Joel Nilsson satte byn på kartan och levererade skor till såväl USA som Singapore. Skomakarverkstaden som lades ner för några år sedan är bevarad i befintligt skick och ger en bra bild av det gamla hantverket.
Sammanhållningen i byn stärks sedan byagården kom till. Där träffas bybor en gång i veckan för cirkelstudier och andra verksamheter.I Flarken bor 60 personer. Medelåldern är relativt hög, men vägs upp av fem barnfamiljer.

Forsnäs
På Laxholmen i Forsnäs finns ett välbevarat fiskeläger från 1300-talet. Det är Europas äldsta i sitt slag och lockar många besökare. Här finns också en av landets mytomspunna stenlabyrinter som är säregen på grund av sitt läge långt in i landet. Delar av Engelska kanalen finns kvar i Edefors. I Forsnäs bor 29 personer.

Forsträskhed
Byn Forsträskhed ligger precis på kommungränsen mot Luleå, fem mil nordost om Boden, åtta km från Niemisels järnvägsstation. Tidigare var det en jordbruksbygd, men idag pendlar de flesta till arbetsplatser på andra orter. Intill byn finns Gunnarsdjupträsket, där man kan få fin sik och röding när fiskelyckan sätter in. På våren brukar många pimpla i den varma vårsolen. Byn har en bygdegård, som bl a används till luftgevärsskytte. Här bor 24 personer i den del av byn som ingår i Bodens kommun.

Upp

Gemträsk
Årets by i Bodens kommun 1995. Byaföreningen bildades 1988 som en av kommunens första i sitt slag. Föreningen köpte den gamla skolan och rustade den till bygdelokal. I Gemträsk bor 55 personer, varav ca 20 är barn och ungdomar.. Genom forskning vet man att byn är monst 200 år. Den tidens jordbruksbygd hålls idag vid liv av fritidsbönder. Byaföreningens medlemmar har skrivit boken"Träskare", som gavs ut i samband med 200-årsjubileet. 1994. Kolmilor bränns än idag i Gemträsk för att bevara den gamla traditionen. Här bor 37 personer.

Gunnarsbyn
År 1645 bestod Gunnarsbyn av endast två gårdar. En av dessa kallades "Gunnars" och därifrån kommer namnet Gunnarsbyn. Idag består Gunnarsbyn av ca 100 hushåll och byn fortsätter att utvecklas. Byn har två livsmedelsaffärer, skola, kyrka (invigd 1928), Folkets hus, bagarstuga och fin sportanläggning med bland annat gräsplan, grusplan, tennisbana, elljusspår och fina lokaler. Redan för 3 500 år sedan var Gunnarsbyn bebott. Fornlämningar på sluttningarna av bergen öster om Råneälven vittnar om boplatser som låg nära de delar av havet som gick upp i Råneälvens dalgång. Råneälven som är en av de få outbyggda skogsälvarna i Sverige, flyter igenom byn och bjuder på fina fiskemöjligheter, badplatser och skön natur. Gunnarsbyn ligger ca fyra mil norr om Boden. Här bor 169 personer.
Hemsidor i byn: http://www.raek.nu/     www.bodenonline.com.gunnarsbyn    http://www.gunnarsbynsforsamling.se/  http://www.gunnarsbynssportklubb.se/    http://www.pro.se/gunnarsbyn

Upp

Harads
Kyrkby i Edefors församling. Byn omnämns redan på 1500- talet i skattelängden och är centralort för omkringliggande byar. Harads har god service med bl.a. badhus, bibliotek, apotek, vårdcentral, värdshus, campingplats, bensinstation, polis, post, handel och verkstäder. Utsiktsklippan på gångavstånd från centrum erbjuder en storslagen utsikt över älvdalen. Kläppgården, -bygdegård, hembygdsmuseum med en rik samling föremål från Edeforsbygden. I Kläppgården finns också skolsal och lanthandel från början av seklet. Edefors kyrka, med snidade takkronor och altartavla. Takmålningarna är utförda av konstnären Eric Jehrke, Stockholm. I Edefors, 18 km utanför Harads, mot Jokkmokk, finns lämningar efter kanalbygget från 1865 där Sveriges första arbetaruppror ägde rum. Det var första gången i Sveriges historia som militär måste tillkallas för att slå ned ett arbetaruppror. I Edefors finns också Laxholmen med stugor och bodar från 1700-talet. På holmen finns även en labyrint som är säregen på grund av sitt läge långt in i landet. Här bor 927 personer inklusive Bodträskfors.
Sidor i byn:  http://www.treehotel.se/sv/start    http://www.pro.se/harads   http://www.svantesvilt.se/sv/start  
http://www.haradscamping.se/   E-postadress:edefors.byaforening@swipnet.se

Upp

Heden
Heden är en stor by, som sträcker sig ungefär från Degerbäcken till A8-bron
7 km från Boden. Heden är en av Luleälvens äldsta bebyggda byar. Fornfynd har hittats i trakten, som visar på lämningar av svunnen tid. Engelska kanalen löper från Laforsudden i Heden till genom delar av Heden och Trångfors. Järnvägsstationen invigdes av Oscar den andre 1892 och finns kvar i byn, idag privatägd. Byn har två idrottsgårdar, som går att använda som samlingslokaler. Trångford IF, känd för flickfotbollen och Hedens IF känd för pojkfotbollen och bilbingo. Hedgården är ytterligare en samlings- lokal. Heden har en laxodling, som startade 1962. I Hednoret, vackert inbjudande nere vid älven finns en badplats med gungor, grillplats, omklädningsrum, utedass och båtplats. Där finns även möjlighet att fiska. I byn finns skola från årskurs 1-6, fritids-och daghem. Hedens kyrkliga tradition sedan 1500-talet är åter aktuell genom Mikaelkyrkan. En ICA-butik finns också i byn. På Hedenbasen kan man idag hoppa fallskärm och segelflyga. Vintertid finns det skoterleder, på vilka man kan färdas i naturen på skoter, skidor eller till fots. På våren samlas svanar, änder och kanadagäss i Hednoret i väntan på sin resa upp till fjällen. Heden är idag en blandning av bondeby och villor. Det finns fortfarande endel jordbrukare som brukar jorden.
Här bor 708 personer.
Hemsida: www.bodenonline.com/heden
E-postadress: heden@bodenonline.com

Upp

Hundsjö har en hemsida som är mycket fin Kolla
Hundsjö är en gammal jordbruksbygd omgiven av flera olika vattendrag och sjöar. Enligt uppgift kom de första bofasta hit på 1700-talet och flyttade sedan nedåt längs vattendragen.Tillgången till sjöar och bäckar ger goda förutsättningar för fiske och friluftsliv i omgivningarna kring Hundsjö. I kanten av bykärnan finns även flera kolmilor bevarade.
Hundsjö har varit en stor järnvägsstation, där slipers och virke lastades om. Det fanns också ett mycket vackert stationshus, som var en miniatyr av Bodens stationshus.
I Hundsjö bor 69 personer. Det finns ett åkeri och jordbruk, men större delen av byborna pendlar till arbeten och skola på andra orter.
Hemsida: www.bodenonline.com/hundsjo

Inbyn
Inbyn är en ganska långsträckt by (ca 3 km lång), inklämd mellan Skogså och Åskogen vid väg 356 mot Niemisel. Inbyn är en del av Skatamark, de byar som ligger runt Skatamarksträsket, och en del av en fd havsvik. Byn har sedan de första bosättarna kom till trakten under medeltiden, fungerat som en jordbruksbygd, där folket fått sin näring av djurhållning, skogsbruk, jakt och fiske. Numera finns inte många bönder kvar, men markerna slås av markägarna eller arrenderas ut för att byn inte ska växa igen. Det finns hästägare och i de flesta gårdar finns mer än ett djur av något slag. Bräkanden, råmanden, gnägganden och kuckelikun ger fortfarande liv åt den lantliga idyllen. Byn ligger vackert inramad av kölland och bergknabbar. Skogsån ringlar sig fram mellan ängar och skogsområden. De yngre barnen går i skola i Skogså och de äldre bussas till sta´n. Här finnns fem egenföretagare, men de flesta arbetar i Boden inom landstinget, kommunen, försvaret eller den privata sektorn. Vi kan stoltsera med byalokal, tennisplan,fina skogspromenadstigar, fiskevatten, utsiktsberg, kulturminnesplatser, skoterleder, ett rikt föreningsliv och en otroligt vacker miljö.
Här bor 62 personer.
Hemsida: www.bodenonline.com/inbyn
   http://www.norrbottensantik.dinstudio.se/
Upp

Kusån
Kusån ligger ca 8 km nordväst om Boden vid Luleälven. I Kusån finns en fin byastuga som används flitigt. I Luleälven, intill Kusån ligger Kusön med bördiga åkrar och ängar. Här har fornlämningar hittats och idag är Kusön ett attraktivt sommarstugeområde. Här bor 93 personer.

Lakaträsk
Lakaträsk ligger ca sju mil nordväst om Boden. Nu planeras vildmarksturism och souvenirtillverkning. Idag finns i byn affär, en byalokal med bagarstuga, matsal och trivselrum. Stugan ska också utrustas med stenslip. Intill Lakaträsket finns en lång sandstrand med ljus fin sand, utmärkt för barnfamiljer. Här bor 63 personer.
Sidor om byn:  http://www.edefors.se/lakatrask.htm   E-postadress: lakabyalag@post.utfors.se

Lassbyn
i degerselsbygden, Råneå älvdal. Inför hembygden slår hemvändarens hjärta några extra slag. För tillfälliga besökare kan det långsamma tempot på landet bli en välbehövlig motvikt till vardagsstressen. Att sova eller äta i en lugn och naturnära miljö är idag inte många förunnat. Ströva i skog och mark eller pröva fiskelyckan i rena vattendrag är inte heller någon vardaglig självklarhet. Därför gäller det att gripa tillfället i flykten och tillfällen finns det i mängder om du vistas i Råneå Älvdal. Det finns massor av människor längs älvdalen som vill ge dig ditt speciella "semesterminne", så spara några dagar för att botanisera bland utbuden för både turister och hemvändare. Rent historiskt har Degerselet och dess tillflöden spelat en avgörande roll för Lassbyns utveckling till en skogsbruksbygd. Om du klickar till hembygdsföreningens hemsida får du veta hur det gick till!
Besök hembygdsföreningens hemsida, för information, logi, aktiviteter mm.
Välkommen!
Hemsida:  http://www.lassbyn.se/      E-post  info@lassbyn.se
http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=3990

Lombäcken
Cirka två mil från Boden ligger den lilla byn Lombäcken. Byaföreningen har rustat upp den gamla skolan, som en gång var mjölnarbostad i Selets Bruk. Byggnaden används nu som byalokal och samlingsplats för verksamheterna i byn.
Selets Bruk har präglat bygden starkt, och än idag kan man hitta lämningar av närmare 100 kolmilor som användes till kolningen till järnbruket. Här bor 31 personer.

Mjedsjön
Mjedsjön var från begynnelsen fäbovall åt Hedens bönder. Byn ligger vackert vid den ca två km långa sjöns östra strand och vid foten av ett av de högre bergen som omgärdar Boden, Norra Undersberget. Avståndet från Bodens centrum är ca 10 km. Trots att byn under 1800-och 1900-talen haft endast tre till fem hushåll, har befolkningen alltid präglats av kreativitet. Jord-och skogsbruk var tidigare den bärande försörjningen, men i början av seklet fanns bl a tillverkning av skogs-och tävlingsskidor i byn, av vilket fortfarande kan ses vissa bevarade byggnader och verktyg. Idag präglas kreativiteten av bl a ekologisk bärodling, konsthantverk, hobbybiodling, hunduppfödning och annan satsning för turisters och övriga besökares trevnad. Mjedsjönsområdet är under sensommar-och hösttid attraktivt för samlare av vilda och odlade bär till hushållens vinterförråd. Här bor 7 personer.

Upp

Mockträsk
I södra kommundelen, ca en mil från Boden, ligger Mockträsk jordgubbsodling, som är störst i länet i sitt slag. Samma odlare har även potatisodling. I byn finns en hönsfarm och två familjer föder upp nötdjur för köttproduktion. Två flickor i byn är framgångsrika inom hästhoppning och har flera hästar på gården. I Norrå några kilometer från Mockträsk ligger en hundkyrkogård. Den aktiva byaföreningen har 196 medlemmar. Den gamla skolan fungerar som byalokal, där det är mycket aktiviteter. Byns ungdomar, som är ca 20 till antalet har tillgång till lokalen som en form av fritidsgård. I byalokalen ordnas även många kurser. Byborna går också samman till paltfest och Luciafest. Mockträsk skidtävling är ett evenemang som brukar locka ett 70-tal deltagare. I byn bor 46 personer.

Nedre Flåsjön
Nedre Flåsjön ligger 2,5 mil från Boden. Mannen som byggde första huset i byn, enligt utsago under tidigt 1800-tal, hette Finnpet och hade sitt hus invid sjön. Byns skola byggdes i början av 1900-talet. År 1956 invigdes skolan som kapell med tillhörande klockstapel. 1995 överläts byggnaden till byalokal och används bl a till cirkelverksamhet. Under plöjning av åkermark påträffades en yxa av flinta i Nedre Flåsjön, vilket tyder på att det har funnits människor i bygden sedan mycket länge tillbaka. Idag bor 26 personer i Nedre Flåsjön.
Sidor om byn: http://www.norrbyarna.se/webb/nedreflasjon.html    


Upp

Norriån
Norriån är en liten by belägen ca 6,5 mil norr om Boden, i norra hörnet mot Gällivare kommun. De första nybyggarna anlände redan på 1700-talet och bosatte sig vid stranden av Grundträsket. De levde i huvudsak av vildren och fiske. Här finns sedan gammalt ett fiskeeldorado för olika fiskare, bl a i Lappträsket och Grundträsket, som är sjöar nära byn, samt Bodträsket och Storträsket, som ligger utanför byn. Fiskrik är även Spikälven som rinner ner i Livaälven, som i sin tur mynnar ut i Råneälven. Fångster som erbjuds är gös, gädda, abborre, harr och laxöring. Både i norra och södra Blåkölsbäckarna finns fina foreller. De bäckarna rinner ut i Grundträsket.
I byn finns en gammal skvaltkvarn senan slutet av 1800-talet belägen vid Mörtträskbäcken. Badstrand med fin sandstrand finns ca 4 km söder om byn. Bygdegården erbjuder matlagnings-, övernattnings- och duschmöjligheter.
Idag bor ca 57 personer i byn. I 34 hushåll.
Tyvärr är Norriåns förbindelse med internet en seg radiolänk.
Men det går att fixa med lite god vilja hos kommunen.
Hemsida: www.bodenonline.com/norrian

Notträsk
Notträsk ligger ca 10 km nordost om Boden. I Notträsk finns ett åkeri.
Byn hade vid sekelskiftet 120 inv. Notträsk har även varit aktuellt i sten-och mineralsammanhang. Det har borrats, sökts och mutats in ett flertal gånger, men aldrig givit så stora resultat att någon verksamhet inletts. 15 personer är bosatta i byn.
Sidor om byn:  http://www.norrbyarna.se/webb/nottrask.html  


NorraSvartbyn
Kärnan i  Norra Svartbyn, några kilometer öster om Boden, är Svartbygården. Det är som i så många andra byar den gamla skolan som har bevarats och nyttjas som byalokal. I Svartbygården finns ett bibliotek. Här anordnas utställningar och julmarknader, kurser och fester och gården används också till föreningsverksamhet. Här finns ett gruppboende samt ett daghem. I byn finns också "Byaboden", som säljer tyger och gardiner. Norra Svartbyn är en gammal jordbruksbygd med anor från 1600-talet. Flarken är en by belägen i kommunens sydöstra hörn. Den framlidne skomakaren Joel Nilsson satte byn på kartan och levererade skor till såväl USA som Singapore. Skomakarverkstaden som lades ner för några år sedan är bevarad i befintligt skick och ger en bra bild av det gamla hantverket.
Sammanhållningen i byn stärks sedan byagården kom till. Där träffas bybor en gång i veckan för cirkelstudier och andra verksamheter.I Flarken bor 60 personer. Medelåldern är relativt hög, men vägs upp av fem barnfamiljer. 
Sidor om byn:  http://www.norrasvartbyn.se/index.html    http://www.byamansvartbyn.se/index.html 


Upp

Rasmyran
Rasmyran ligger längs väg 97 mot Jokkmokk, drygt en mil från Boden. I Rasmyran är bygdegården en naturlig samlingsplats för alla åldrar. På grund av de många barnen kretsar mycket av byns aktiviteter kring den yngre generationen."Tomteträffen" är en tradition. Då går ett fackeltåg genom skogen till tomten, som väntar vid brasan. I byn finns två företag men merparten arbetar på andra orter. Byn har också en fin badplats, Avanbadet, som lockar besökare även från andra byar. Här bor 74 personer varav barn och ungdomar utgör en fjärdedel.
Hemsida: www.bodenonline.com/rasmyran
E-postadress:rasmyran@bodenonline.com

Råbäcken
Råbäcken ligger 7 km nedströms Boden i Lule Älvdal. Älven erbjuder ett varierat fiske och man kan se flitiga fiskare året runt. Råbäcksgården, som numera står vid kyrkan, har fram till 1971 stått i byn. Råbäcken är en jordbruksbygd med gamla anor. Merparten av marken brukas och här finns travhästar, arbetshästar, får och slädhundar. I byn finns även tre företag samt en intresseförening, Östra Råbäckens Intresseförening, som startade 1997. För närvarande bor 40 människor i byn.
Sidor i byn:  http://www.hedstromstradgard.se/

S
Upp

Rågraven/Åkerby/Överäng
De tre byarna Rågraven/Åkerby/Överäng har sedan länge samarbetat och hållit ihop trots att de ligger på olika sidor om Luleälven, ca tre mil frånnordväst om Boden. Tillsammans har de bildat Älvgårdarnas byaförening, där de driver gemensamma projekt. Bl a har de iordningställt en grillplats vid namn"Stimgropen", där såväl bybor som turister kan samlas för att umgås och grilla. Denna ligger vid Överäng på älvens norra sida. I Åkerby finns ett naturreservat, där man kan hitta gukusko. I Åkerby drivs även projektet Berguv Nord, där man kan göra ett besök för att också titta på den fina djurparken. I de tre byarna tillsammans bor 68 personer.

Rödingsträsk
Silbonah Sámesijdda, är en gammal skogssamisk boplats belägen 17 km sydväst om Harads. 1797 upptogs här ett frälsehemman, som blev skattebelagt nybygge 1860. Fram till 1870-talet, då första huset byggdes, bodde man i kåtor. Här bedrevs en intensiv renskötsel och i området finns lämningar efter kåtaplatser, mjölkvallar, rengärden. Med tiden kom huvudnäringen renskötsel att kompletteras med visst jordbruk. Av dagens renskötare är en bofast i Rödingsträsk och övriga i dess närhet. Grunder efter bostadshus, ladugårdar, bagarstugor osv, vittnar om att många familjer bodde här tidigare. Sen gammalt kallas Rödingsträsk Silbo och dess folk silbonah.Här bor 12 personer.

Upp

Sandträsk
Sandträsk är en by ca 40 km norr om Boden efter stambanan. Historien börjar omkring 1792 då den första nybyggaren Jöns Jönsson kommer till Sandträsk. Den 18 april 1887 inköptes egendomen av Överste Carl Otto Bergman som Landstinget blev ägare till 1907 då Sandträsk ansågs som lämpligt för sanatorieverksamhet med sin vackra natur, fina barrskogar och sitt skyddade läge undan nordanvinden. Mellan år 1908 och andra världskriget uppfördes fyra byggnader. Det fanns närmare trehundra vårdplatser på Sandträsk sanatorium. Dessutom fanns under krigsåren en paviljong med 44 platser för flyktingar. Sanatorieverksamheten upphörde 1964. Sedan blev det ett vårdhem för utvecklingsstörda fram till och med hösten 1982. Två år senare öppnades ett Rehabiliteringscenter som idag har 33 platser. Sandträsk erbjuder ett rikt friluftsliv såväl vinter- som sommartid. Under vintersäsongen finns fina skoterleder att följa. Åmellanberget rekommenderas, där finns en vackerutsiktsplats med eldstad. Det finns fina elljusspår. En av de mera kända skidtävlingarna är "Svanisrundan". "Doktorsknölen" med sina grillplatser är ett lämpligt utflyktsmål. Sommartid finns goda möjligheter till bad, kanoting, vattenskidåkning, tennis, fotboll och fiske.1995 inplanterades ca 7 ton fisk i Sandträsket.Fotvandring upp till "Förklaringsberget" rekommenderas för förälskade som sedan urminnes tider "förklarat" varandra sin kärlek där uppe på berget. Det finns ett flertal olika föreningar i byn. Här bor 55 personer. 
Sidor om byn: http://www.sandtrask.se/index.htm    http://www.sandtraskfiske.se/    http://www.edefors.se/sandtrask.htm


Upp

Skogså
Skogså ligger 13 km nordost om Boden och fungerar som Skatamarkbyarnas centrum. I Skatamark ingår förutom Skogså, även byarna Åskogen, Häggan och Ubbyn. Området har varit bebott ända sedan medeltiden. Numera är området runt Skatamarksträsket känt för sitt rika fågelliv. Skogså bjuder på ett naturnära boende med kuperad terräng och en ringlande å som utmynnar i Persöfjärden. I slutet av 1800-talet fanns vattendrivet sågverk och kvarn samt en herrgård i byn. Idag har Skogså en skola med 12 närliggande byar som upptagningsområde. Här finns också fotbollsplan, elljusspår och skoterleder. Byn har flera aktiva föreningar, byaförening, idrottsförening och skoterförening som arbetar för att ta tillvara och utveckla området. Här bor 82 personer.
Hemsida: www.bodenonline.com/skogsa

Storsand
Storsand ligger ca 80 km norr om Boden längs Luleälven.Vägen som går genom byn heter Linnévägen, uppkallad efter Carl von Linné. En man vid namn Hindric Finne var troligen den första person som bosatte sig i byn. Man livnärde sig på jakt, fiske och jordbruk. På 1800-talet fanns både såg och kvarn i byn. Storsand har av hävd varit jordbruks-och skogsarbetarbygd. Det unika med Storsand är att byn ligger så vackert vid Luleälven. Det är väl värt att stanna till och beundra den vackra utsikten som byn erbjuder. Det största företag som finns idag i byn är ett jordbruk med djur där turister erbjuds att bo på lantgård. Dessutom finns några företagare som bedriver jordbruk utan djur. Sameslöjd tillverkas också i byn. Det finns en fin bagarstuga där det finns möjlighet att få komma och baka. För att locka turister till byn planeras en rensning av Görjeån. Här bor 32 personer.  Sidor om byn: http://www.edefors.se/storsand.htm     E-post: Storsand31@telia.com 
Upp

Svartbjörnsbyn
Byn har utvecklats från att ha varit en jordbruksby till att idag mest likna ett bostadsområde med blandad bebyggelse. Många av de gamla husen står fortfarande kvar- det äldsta huset är byggt i början av 1700-talet. Området är barnvänligt med lekplatser, fotbollsplaner, hockeyrink och badplats. Mitt i byn finns Svartbjörnsbyns skola, dagis och fritids.
Granne med skolan ligger byns samlingspunkt Perbackagården. Namnet kommer från en man som hette "Per i backen" och bodde på denna plats. Numera finns bara en mjölkbonde kvar i byn. Däremot finns några gårdar kvar där man fortfarande odlar sin mark och i vissa fall även har hästar. På en av gårdarna utanför bykärnan driver man en bärodling, där man odlar jordgubbar för självplock och försäljning. I byn finns även en mataffär och ett par andra småföretag.
Svartbjörnsbyn har ett rikt föreningsliv med inriktning på dart, skoter, körsång, skidåkning, ishockey och bandy. Svartbjörnbyns IF har blivit norrlandsmästare i rinkbandy och för ett antal år sedan bestod svenska landslaget i rinkbandy enbart av spelare från SIF. Här finns en fantastisk natur, skog och mark att vandra i, sjöar att bada och fiska i samt berg att klättra upp på och blicka ut över härligheten. 
I Svartbjörnsbyn bor idag 1 072 människor.

Upp

Svartbäcken
18 km norr om Boden ligger byn Svartbäcken. En upphittad stenåldersyxa och en stenåldersboplats nordväst om byn vittnar om att det varit befolkat här sedan länge tillbaka. Idag finns två aktiva jordbruk i byn. Genom byn rinner en liten bäck och byaföreningen arbetar med att rensa gamla skogsstigar, rusta upp en skogskoja med ev övernattningsmöjligheter, se över en spjälk samt anlägga en skeetbana. Lämpligt utflyktsmål är en timrad lada med grillplats vid Byddbyvägen och en kallkälla med vindskydd och grillplats vid skogsvägen till Åskogen. Genom byn går en skoterled och i Svartbäcken har även Bodens modellflygklubb sitt flygfält. En gammal sed som byborna har tagit upp igen är att på midsommardagen samlas och promenera genom den vackra naturen upp till Björkberget för att titta på midnattssolen. Här bor 36 personer.
Hemsida: www.bodenonline.com/svartbacken

Upp

Svartlå
Årets by 1999. Svartlå ligger vid Flarkåns utflöde i Luleälven 35 km nordväst om Boden. En av många teorier om ortnamnet är att "lå" i Svartlå kommer från fornnordiskans ord för strandformation. Sedan 1300-talet finns dokumenterad bebyggelse i byn. Den kalkrika marken gör att många sällsynta växter trivs här, bl a orkidéer som norna, guckusko och nattviol. Jordbruk, skogsbruk och ett stort antal småföretag utgör de viktigaste näringarna. I "gamla byn" vid älven finns landets största besättning av den numera utrotningshotade fjällkon. Svartlå har ett rikt föreningsliv. Förutom livaktiga frikyrkor finns här idrottsförening, byaförening, skoterförening och dialektgrupp som arbetar för att bevara överlulemålet (bondskan). Strax utanför Svartlå ligger Storklinten som är Norrbottenskustens bästa vintersportanläggning.
Här bor 224 personer.
Svartlås hemsida: www.svartla.se   och  http://www.storklinten.se/
E-postadress: svartla@post.utfors.se

Upp

Sävast/Sävastnäs
Sävast ligger ca 9 km sydost om Boden mellan "malmbanan"och Lule älv. Det är en mycket gammal by med en månghundraårig historia. Sävast har traditioner inom jord- och skogsbruksområdet med sina bördiga marker och fina skogar. I älven har laxfisket haft stor betydelse för försörjningen. I mitten av 1970-talet byggdes ett nytt samhälle upp i det gamla Sävast. Där byggdes ett litet centrum upp med en ny låg- och mellanstadieskola, en livsmedelsbutik, ett bibliotek och ett postkontor. Invånarantalet ökade och Sävast blev tätort. Nästa fas började år 1989 med Vision Sävast, som innebar en fortsatt utbyggnad av Sävast på de kvarvarande jordbruksmarkerna på den natursköna Sävastön. Sävast av idag kan erbjuda mycket för såväl de boende som för besökare. I de natursköna omgivningarna finns företagsbyn SKAPA som består av IT-företag samt konferensmöjligheter och hotellboende. I företagsbyn Björnby pågår för närvarande en hel del utbildningar. Framstående företag har byggt upp sin verksamhet i Sävast. Ett exempel är Polaris Optics AB:s glasögonfabrik. Här finns också konsthantverkare, potatisodlare och jordbrukare. För den fritidsintresserade finns ett stort utbud. Här finns en 18-håls golfbana, "Golfhuset" som erbjuder inomhusgolf, boule, gym, klättervägg, och motionssalar, Den stora idrottshallen Träffpunkten nyttjas flitigt av idrottsföreningarna i området. Sommartid erbjuder älven och Sävastån fina möjligheter till fiske och kanoting. Även ridturer kan erbjudas för den äventyrslystne.Vintertid rekommenderas Sävast skidspår som också brukas i tävlingssammanhang. I Sävast finns kiosker, restauranger och matställen. Sävast nya kyrka, Mariakyrkan, är värd ett besök. Det bor för närvarande ca 3 279 personer i Sävast.

Upp

Södra Harads
S.Harads är vackert beläget på södra sidan av Lule Älv, mittemot Harads. Byn sträcker sig c:a fyra km, med bebyggelse på båda sidor om vägen. S.Harads är direkt förbundet med Åminne, tidigare Västerby, som, rent historiskt, är mer känt än S.Harads. I byn finns en livaktig byaförening som försöker att engagera byborna i olika projekt för gemenskap och utveckling. Byaföreningen har sen några år en egen byastuga, där de flesta aktiviteterna äger rum. Det finns en egen badplats, belägen vid Kallbacken . Den senare används bl.a. vintertid till utflykter från skolan i Harads. Där kan man åka skidor, snowboard eller pulka.
Rent historiskt är byn en avläggare till Harads, där många fastigheter hade mark på södra sidan av Lule älv.Byn var ursprungligen en jordbruksbygd, men som de flesta byar har jordbruken försvunnit och f.n. finnsbara ett jordbruk kvar. Det finns ett par familjer som delvis lever av renskötsel samt ett företag inom skogsbranchen, men de flesta arbetstagarna är anställda inom olika företag,landsting , stat och kommun. I S.Harads bor 104 personer inklusive byarna Åminne, Lillån och Österby. Sommartid utökas antalet invånare, när sommarstugeägare kommer hit
Sidor om byn:  http://www.edefors.se/sodra_harads.htm

Upp

Sörbyn/Sundsnäs Årets by 2002

En gammal jordbruksby belägen i Abrahamsåns dalgång, Fornlämningar visar att här levde människor redan för 2000 år sedan. Idag är Sörbyn mest känd för sina fina anläggningar vid stranden av det natursköna Vitträsket. Här finns bland annat festplats, campingplats, fotbollsplan, elljusspår, terrängspår, badplats, kanoting, fiske (röding), promenadstigar. Logimöjligheter finns i stugor, idrottsgård och bygdegård, totalt 50-100 liggplatser. Det finns en butik i byn där man kan få hjälp med det mesta. Vid Abrahamsåns ligger en jaktstuga med en skyttebana. Där finns också en gammal slåtterstuga med gamla bruksföremål. På Degerberget med dess vidunderliga utsikt finns en dansbana. Här bor 221 personer inklusive byn Sundsnäs.
Hemsida: http://www.sorbyn-sundsnas.se       http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=11686
Hemsida: www.bodenonline.com/sorbyn

Ubbyn/Häggan

Ubbyn/Häggan är två små byar med sammanlagt ca 25 hushåll. Byarna är belägna omkring 17 km nordost om Boden efter vägslingan som går runt Skatamarksträsket. Områdena runt träsket, som utdikades åren 1922-1928, är sedan 600 år använda som slåtter-och betesmarker. I viss utsträckning är användningen densamma även idag. I anslutning till Ubbyn finns Djuptjärn, som är både en fin fiskesjö och en fin badsjö. Markerna runt Ubbyn-Häggan är utmärkta för jakt, fiske, bärplockning och skoterfärder. Terrängen runt de båda byarna är bergig. Från några av bergen, Klinten och Brandberget har man en mycket fin utsikt.Från den senare kan man se fyra kyrkor, Överluleå, Råneå, Nederluleå och Luleå Domkyrka. Byarna har gemensam byaförening och byalokal i Ubbyns fd skola och missionshus. Här bor 59 personer i blandade åldrar.
Hemsida: www.bodenonline.com/ubbynhaeggan

Upp

Unbyn
Unbyn är en by med gamla anor. Förr i tiden räknades byn som en av älvdalens mest välbärgade. Här fanns ett skeppsbyggeri och ett rikt kulturlandskap, vilket av länsantikvariat klassats som riksintresse och därför bevarats till våra dagar. Den omfattande nybebyggelse som skett under senare år har placerats på ett sådant sätt att byns ursprungliga karaktär inte störts. För den friluftsintresserade erbjuder Unbyn många möjligheter till natursköna upplevelser. I omgivningarna förekommer också ett flertal fornlämningar, framför allt fångst- och kokgropar. 
Här bor 616 personer.
Sidor om byn: http://www.unbyn.se/

Valvträsk
Längs slingrande vägar och skira björkar färdas man till Valvträsk, som fick utnämningen Årets by i Bodens kommun 1996. Verkstadsarbeten av tyngre fordon och schaktmaskiner, lastning och transport av skogsprodukter, jordbearbetning, lantbruk och skogsarbete, virkessågning, vapenreparationer, hemtjänstarbete samt kontor och företagadministration är några av de vardagssysslor som präglar byn. I Valvträsk finns 16 företag till vilka åtta personer pendlar från andra orter. Valvträsk Fiske arrenderar Råtjärnarna, där put-and-take-fiske bedrivs.
Valvträsk är trots sin litenhet en by där det händer mycket. Varje sommar anordnas konstutställning, det ordnas "ljugaraftnar", pubafton,paltfester, våffeldagar mm. Här bor 32 personer.
Hemsida: http://www.valvtrask.se/ 
http://www.bodenonline.com/valvtrask/

Upp

Vibbyn
Vibbyn ligger ca en mil öster om Boden. Det är en gammal bygd som lever kvar. Ungdomarna i byn har blivit fler och den gamla skolan, som används som byalokal främjar sammanhållningen.Här kan ungdomarna bl a spela bordtennis och innebandy. I byagården hålls även möten och fester av varierande slag.
Här bor 41 personer.
Sidor om byn: http://www.norrbyarna.se/webb/vibbyn.html 


Vändträsk
Byn ligger vackert mellan två sjöar ca 15 km väster om Boden längs väg 356. Den ena av sjöarna har gett byn sitt namn. Sjöns in- och utlopp ligger båda i sjöns sydliga ände, ån "vänder" i sjön, därav namnet Vändträsk. Det finns en barnvänlig badplats med sandstrand. Ett elljusspår slingrar sig genom byn, dessutom finns en skjutbana och en fotbollsplan.Vidare finns det ett kafé i en återuppförd timmerbyggnad inredd i gammal genuin miljö. Den gamla skolan fungerar som bygdegård. Sommartid dansas det flitigt i den gamla danslogen. 
Byn har under senare år utvecklats så att nu finns fem småföretag, bl a har ett par verkstäder etablerats. Det mest positiva är att inflyttningen ökat, främst yngre par med barn. Här bor 45 personer.
Sidor om byn: http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=4019

Upp

Åskogen
Åskogen ligger två mil nordost om Boden. Barnen i byn är inte så många och skolgången är förlagd till Skogså skola. Åskogen är en gammal skogs-och jordbruksbygd, som idag har fått en ny profil. Genom byn går Sverigeleden på cykel. I byn bedrivs även vildsvinsuppfödning i mindre skala. Föreningslivet är aktivt med jaktförening, byaförening, husmodersförening och logeförening. Skogsån, som rinner vackert genom byn är lämplig för kanotfärder och byborna har röjt längs ån och planerar att uppföra rastplatser. Här bor 37 personer.
Sidor om byn: http://www.bodenonline.com/askogen/
http://www.norrbyarna.se/webb/askogen.html

Överstbyn
Överstbyn är en öppen slättby och ligger mycket vackert på en udde mellan två stora sjöar, Avan och Överstbyträsket. 1645 fanns det fyra boställen här och de är fortfarande bebodda. Runt Överstbyn finner man lämningar efter tjärdalar, dessa var den viktigaste inkomsten här i byn under 1600- och 1700-talet. Välkänt för Överstbyn är Korpforsen som är ett mycket populärt utflyktsmål. Nu finns det dessutom övernattningsmöjligheter i Korpforsen i timrad stuga. I naturen runt Korpforsen finner du unika arter av flora och fauna speciella för Råne älvdal. Om du fiskar i Avan och Överstbyträsket kan Du bland annat få gädda, abborre, gös och lake. Runt Överstbyn finns det fina stigar och skogsbilvägar som leder upp på berg med mycket fin utsikt över byn och älvdalen. Överstbyn är ett eldorado för den friluftsintresserade. Här bor 99 personer.
Sidor om byn: http://www.bodenonline.com/overstbyn/ 
http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=18964
http://www.raek.nu/galleri.php?path=Korpforsen%20%D6verstbyn&meny_id=9&id=17
http://www.nestorscafe.se/


 Upp

Byar i Boden,
kortfattat beskrivna

iconSörbyn/Sundsnäs Hembygdsförening, Sörbyn 10, 961 97 Gunnarsbyn, Tel 0924-220 35, 070-660 11 47
©Sture Åkerström  E-post Tel 0924- ,    

logomed ubuntu